Italian c1421-1457 Andrea del Castagno Location Italian c1421-1457 Andrea del Castagno Location Italian painter. He was the most influential 15th-century Florentine master, after Masaccio, of the realistic rendering of the figure and the representation of the human body as a three-dimensional solid by means of contours. By translating into the terms of painting the statues of the Florentine sculptors Nanni di Banco and Donatello, Castagno set Florentine painting on a course dominated by line (the Florentine tradition of disegno), the effect of relief and the sculptural depiction of the figure that became its distinctive trait throughout the Italian Renaissance, a trend that culminated in the art of Michelangelo.  Related Paintings of Andrea del Castagno :. | Last Supper (detail) | Christ in the Sepulchre with Two Angels | Pippo Spano | Embrace the Son of the Virgin with Angels | Giovanni Boccaccio |
Related Artists:
David Klocker Ehrenstrahl
German, 1629-1698,Swedish nobleman and portrait painter who in 1652, at twenty-four years of age, at the request of Carl Gustaf Wrangel, moved to Skokloster Castle, from his art studies in the Netherlands. Between 1654 and 1661 he studied in Italy and visited the courts of both France and England. On his return he became entitled Court painter. He was raised to the nobility in 1674 and became court indendant in 1690. Mikael Dahl and David von Krafft as well as his daughter Anna Maria (born 1666) can be found among his pupils. The allegoric great hall ceiling fresco, named The Great Deeds of The Swedish Kings, in the Swedish House of Knights, made between 1670 and 1675, is considered to be his greatest work. A second version was made in Drottningholm Palace, the home of the Swedish Royal Family, in 1695. The Drottningholm fresco, also became the motive of the 1000th and ever largest postage stamp by Czeslaw Slania, the Polish
Andrea Solario
Andrea Solari (also Solario) (1460 in Milano - 1524) was an Italian Renaissance painter. He was initially named Andre del Gobbo, but more confusingly as Andrea del Bartolo a name shared with two other Italian painters, the 14th Century Siennese Andrea di Bartolo, and the 15th Century Florentine Andrea di Bartolo.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).